tandtråd och nådens år

Efter att ha publicerat mitt förra inlägg, som kanske var lite svårsmält som en julskinka :P, tänkte jag komma med ett lite mera lättsamt inlägg! Vi står ju inför ett nytt år, och överallt ser man diverse sammanfattningar och folks förhoppningar inför det nya året som ska komma. Jag ser tillbaka på 2016 och tänker att det var ett tufft år på flera sätt (med jobbiga känslor och tankar, sjukdom och orosmoln i både vardagslivet och världen), men också att det hade en hel del goda minnen med sig; Nya goda vänskaper, en nyfunnen entusiasm i min tro och jag lever än! (det är ganska stort, med tanke på att jag faktiskt tvivlade på att jag skulle göra det när jag orofyllt blickade framåt förra nyårsdagen….det var innan jag kommit ur mina hypokondriska tankar som jag skrev om i detta inlägg). Denna nyårshelg blickar jag framåt mot ännu ett år, medveten om att vi inget vet, men att det finns nåd för varje dag också 2017. Och jag vill ha min glädje i Herren i det år som kommer. Det är min bön, oavsett vad som ligger framför.

Det sägs att nyårslöften inte är så mycket värda, att många redan ger upp efter bara någon månad eller så.
Själv brukar jag inte sätta ribban så högt, men jag gillar att sätta upp någon slags målsättningar för det nya året. Man kan väl kalla det nyårslöfte om man vill, (själv väntar jag med att kalla det ett löfte tills jag vet att jag har uppfyllt det 😛 ) men om man inte är för hård mot sig själv från början är det kanske lättare att hålla sig motiverad. Engelskans ”resolution” tycker jag känns lite mildare än svenskans löfte. Det engelska uttrycket är liksom mera en inställning, en inriktning mot ett mål, känns det som.

Jag har nu två gånger i mitt liv lyckats med att slutföra dylika ”nyårslöften”. Det första jag lyckades med var att jag ville börja använda tandtråd regelbundet, varannan dag höll jag mig till i ett år. Sen föll det bort ett tag, men så började jag igen och gjorde det varje dag istället, för enkelhetens skull. (onödigt krångligt att försöka komma ihåg om man gjorde det igår eller inte…när det ändå är bra att göra det varje dag!)

Det andra löftet har jag klarat detta år. Jag satte ut som mål, i Januari i år, att jag ville satsa mer på min gudsrelation. För att inte sätta ribban för högt var målsättningen ”någon slags samvaro med Gud, en gång per dag.” Det kunde alltså handla om en stunds lovsång, en stunds bön, eller lite bibelläsning.
Bön tar jag till ganska ofta, om de enklaste av böner räknas, vilket jag tycker att de gör. Då kan ett ”Jesus hjälp mig!” vara så mycket som en bön behöver vara någon dag.
Men det som blev, var bibelläsning, så gott som varje dag. De gånger jag glömde, tog jag igen nästa dag.
Jag följde en bibelläsningsplan som borde ha tagit mig igenom hela bibeln på ett år. Av någon anledning känns det inte som att jag skulle ha läst hela bibeln, haha. Men enligt bibelläsningsplanen har jag det! 😀

Detta år var ju ett skottår, men bibelläsningsplanen var ändå bara 365 dagar, så nu har jag redan avslutat den, med en dag på året kvar! lite irriterande känns det faktiskt, haha!

Jag använde mig av en bibelläsningsplan i en app (klicka på de understreckade orden för länk) som jag verkligen kan rekommendera! Bibelläsningsplanen var skriven av Nicky och Pippa Gumble. Nicky Gumble är känd som han som startade Alpha kurserna (Pippa är hans fru). Och jag tyckte att läsningsplanen var riktigt givande. Den finns också kvar för den som vill läsa den 2017 om jag förstått rätt.
I YouVersion-appen finns många olika bibelläsningsplaner som täcker olika långa tidsperioder. Allt från några dagar till ett helt år. Och varje dag kan man också få ”dagens bibelvers” levererad.
Man kan också läsa på datorn om man vill, vilket är behändigt.

Jag har inte på något sätt blivit tillfrågad att göra reklam för appen, men vill bara ge den som ett tips till den som kanske vill hitta ett lättillgängligt verktyg för mera bibelläsning. 🙂

Planerna kan ju vara både bra och dåliga, så man får sålla lite ibland. Men de flesta har varit helt okej och en del är riktigt bra. Men huvudsaken är att man läser självaste bibeln. Språket kan ju också ställas in till det man helst vill ha, själv har jag läst bibeln på engelska detta år, men nu har jag tänkt försöka läsa mera på svenska 2017.

Jag märkte att den regelbundna bibelläsningen faktiskt började påverka mig positivt redan ganska snabbt. Bibeln tedde sig mer intressant än jag hade förväntat mig (om jag ska vara ärlig) och jag fick mer ut av en del bibelböcker än jag trodde man kunde (tredje och fjärde mosebok till exempel, och krönikeböckerna var förvånansvärt spännande och intressanta på sina ställen!). Än känner jag dock att det finns mer att upptäcka. Jag har ju bara nuddat vid mycket av bibelns innehåll och mening.

Så precis som med tandtråden vill jag fortsätta med bibelläsningen trots att året just är slut. Och jag hoppas att min entusiasm för bibeln också kan ha inspirerat någon annan att läsa mer. Var snälla mot er själva, och mot andra, och sök er närmre Gud, för det är i Honom vi kan hitta friden som övergår allt förstånd och glädjen som ingen kan ta ifrån oss. Oavsett hur det stormar i världen omkring oss.

Detta bibelställe kommer alltid i åtanke när ett nytt år är i antågande (Jesaja 61 som Jesus själv läste ur i templet en gång):

Ett nådens år från Herren

Herrens, Herrens Ande är över mig,
ty Herren har smort mig
    till att predika glädjens budskap för de ödmjuka.
Han har sänt mig
    att förbinda dem som har ett förkrossat hjärta,
att ropa ut frihet för de fångna
    och befrielse för de bundna,
till att predika ett nådens år från Herren
och en hämndens dag från vår Gud,
för att trösta alla sörjande,
för att låta de sörjande i Sion
    få huvudprydnad i stället för aska,
glädjens olja i stället för sorg,
    lovprisningens klädnad i stället för en modfälld ande.
Och de skall kallas ”rättfärdighetens terebinter”,
planterade av Herren till hans förhärligande.

De skall bygga upp gamla ruiner,
    upprätta tidigare ödelagda platser.
De skall åter bygga upp de ödelagda städerna,
platser som har legat öde släkte efter släkte.
Främlingar skall stå redo att föra era hjordar i bet,
utlänningar skall åt er bruka era åkrar och vingårdar.
Och ni skall kallas ” Herrens präster”,
man skall säga om er: ”Vår Guds tjänare”.
Ni skall få njuta av hednafolkens skatter
och berömma er av deras härlighet.
För er skam skall ni få dubbelt igen,
och de som förödmjukades skall nu jubla över sin del.
Därför skall de få en dubbel lott i sitt land,
evig glädje skall de få.
Ty jag, Herren, älskar det rätta
    och hatar orättfärdigt rov.
Jag skall ge dem deras lön i trofasthet
och sluta ett evigt förbund med dem.
Deras släkte skall bli känt bland hednafolken,
deras avkomma bland folkslagen.
    Alla som ser dem skall förstå
att de är släktet som Herren har välsignat.

10 Jag gläder mig storligen i Herren,
    min själ fröjdar sig i min Gud,
ty han har klätt mig i frälsningens klädnad
och svept in mig i rättfärdighetens mantel,
lik en brudgum med högtidsbindeln på sitt huvud,
lik en brud som pryder sig med sina smycken.
11 Ty liksom jorden låter sina växter spira fram
och en trädgård låter sin sådd växa upp,
så skall Herren Herren låta rättfärdighet och lovsång
växa upp inför alla hednafolk.

Det finns ganska mycket hopp i detta kapitel. Tröst och glädje, trots världens oro och ondska.
Och vi får börja ett nytt år med Jesus.

nu ska jag gå och lägga mig, för nyårsafton har visst redan börjat.
Gott nytt år sen, om jag inte bloggar innan nästa tolvslag!

m

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *